Tindris
Igår kväll låg Alvin i soffan o Tindra satt brevid. jag gick ut i hallen då peter skulle ut me hunden o ja skulle säga nåt. så börjar alvin gallskrika plötsligt o jag springer ju in o tar upp han såklart. frågar tindra vad som hände o hon bara säger att det var inte meningen... jag frågade säkert 3 ggr men hon svarade bara att d inte va meningen. Jag hade lite smått panik för ja visste ju inte vad som hänt, hon blev rädd o börjar gråta och jag blev arg för hon inte svara. Så fick peter ur henne att hon hade tappat boken så den kom i huvudet på Alvin. Hon vågade inte säga detta för hon trodde vi skulle bli arga... Förklarade att jag ju blir arg o frustrerad när hon inte svarar för ja måste ju få veta vad som e fel. Sen kramades vi o hon tyckte så synd om alvin, men det var ju ingen fara, han blev nog med mest rädd. Men jag vet inte varför hon kände så, att hon inte skulle våga säga...Vill att hon ska va trygg o lita på oss o att hon kan säga allting utan att va rädd.
Hon är extremt jobbig om kvällarna, såfort det är dags för tandborstning är det bara bus och tillslut tar ju tålamodet slut o jag blir arg, men det hjälper inte, hon bara skrattar åt mej. Det ända som hjälper är att jag tar henne hårt i armen, vilket leder till att hon blir ledsen. Känns som det blir en ond cirkel nånstans och jag vet inte hur ja ska få henne att lugna ner sej och sluta när jag säger att det räcker. Hon vet att jag blir arg när hon inte lyssnar...ändå kan hon inte skärpa sej. Är det liksom att hon är osäker, vet hon inte hur hon ska bete sej? Jag vet inte själv vad ja ska göra o hur ja ska få henne att lyssna. Jag tror hon känner sej undanskuffad utan att hon säger det. Vi pratade mkt om det igår jag o peter, att vi måste ägna henne mer uppmärksamhet o hitta på fler saker med henne. Blir ju lätt att allt handlar om bebisen... han ska äta, tröstas o underhållas hela tiden.
Min lilla stora tjej. Vill att hon ska va glad o må bra. Hon är oftast glad men känns som de e nåt inom henne.......
På sin lediga dag lekte hon iaf med Leia, en grannes barnbarn som hon blivit bra kompis med. Senare lekte hon med Wilma, grannen under. Skönt att ha lite kompisar utanför dagis.
I söndags var vi på gröna lund. Vi hade fått fri entré o fria åkband genom föreningen så passade på. Tindra åkte en del men var lite förkyd så var inte i toppform.
Vi åt lunch på kryddhyllan vilket vi inte lär göra igen! Dyr o inte speciellt god mat o otrevlig personal. Har mailat dom o framfört mitt klagomål!
Annars rullar det väl på. Jag har mens nu för andra gången sen förlossningen. ONT i magen as hell.
I dag kom "lönen" så har betalt räkningar o sådär. I morgon blir det väl till att åka o handla lite. Ska ju ut med Linda på lördag (kuuuul som fan ska d bli) så måste inom systemet oxå. Tindra ska även på Olivias kalas på lördag som hålls på ett lekland. Blir nog kul :)
Nu är det bara 3 veckor kvar till cypern. Och så har ja bokat tid senare i höst för ögonfransförlängning. Kan va kul att prova på :D
Nu verkar Alvin skruva på sej så han vaknar väl strax. Lite bilder får avsluta.
Åh Anna, jag lider med dig! Jobbigt när ens barn känner sig ledsna och när man ska försöka få dem att trivas. Hoppas verkligen att det hjälper och att det bara är en reaktion på omställningen. Var det bara Tindra de flyttade över?
Och det där med boken är säkert en reaktion för all förändring, har inget med er att göra tror jag!
Men tycker ni verkar vara jätte fina som hittar på mkt för henne, men kanske hade hon velat att ni gjorde något och lämnat iväg bebis en stund? Kanske inte så lätt, eller ni tar egentid med henne och den andre är hemma. Svårt det där! Jag tror att det löser sig när hon blir varm om kläderna på avdelningen. Styrke kram
Vad konstigt att ni inte blev tillfrågade ang. byte av avdelning! Det känns ju som om det är en rätt viktig grej att prata med föräldrarna om.
Låter jobbigt att hon inte är sig själv just nu, men det är väl så det är.. det händer ju en hel del omkring henne nu med att bli storasyster och så byta avdelning, och så bara att vara i den åldern i sig kan ju vara jobbigt säkert? Men du är inte ensam Anna, jag har ju som du vet också en tjej som håller på och testar mycket nu och jo, tålamodet tar slut ibland. Just nu testar jag med att avleda henne när hon hakar upp sig på något och inte lyssnar/vill gå och borsta tänderna/plötsligt inte kan gå ute osv och det verkar funka för tillfället iaf :P
Hej!
Mycket märkligt att bara flytta Tindra sådär utan att ha pratat med er, det är liksom självklart! Synd att du inte frågade direkt. Men hon ska absolut inte tycka det är tråkigt eller jobbigt, bara att ta upp med personalen isåfall.
Ni tänker säkert helt rätt i Tindras agerande och har själva tänkt ut orsaken. Det är så lätt hänt att man bara fokuserar på sin bebis i början och "glömmer" den stora.
Kram
Kul att få komma iväg och ha kul hela familjen. Mycket fina bilder :)
Trots är jobbigt och de är väldigt envisa och kan redan säga saker som sårar er. Det är klart man blir arg till slut när ens barn inte lyssnar. Melisa är också inne i sorts trots svacka som går upp och ner. Ibland vill man riva av sig håret som matadoren i Ferdinand:)
Tonårstrotsen är värre...
Har inga råd mer än envishet själv som förälder. Som ibland är svårt. Man ger med sig.
